Tankar & åsikter om barn

 

För inte alltför länge sedan var jag inne på Youtube och tittade på en direktsänt program av SVT:s tv-program Debatt som sändes i mars 2013 där man i slutet av programmet tog upp det här med stökiga barn på caféer vilket då var ett inte jättestort men inte heller jättelitet problem för många.

Programledaren inledde debatten med att berätta om ett café i Stockholm vars ägare tröttnat på barn som springer omkring och lever rövare utan att deras föräldrar gör något åt problemet och valde därmed att sätta upp en skylt där det stod i princip För allas trevnad råder barnförbud i lokalen.

Så fort diskrimineringsombudsmannen fick nys om detta fick ägaren till caféet såklart nys om detta och typ beordrade ägaren till caféet att plocka ner skylten då det stred mot någon typ av lag.

Ägaren som också var med i själva debatten i programmet berättade att målet med att sätta upp skylten var bland annat att lyfta detta problem med att barn springer runt och lever rövare där det egentligen inte är så bra förutom på caféer utan också på andra ställen som i läkarens eller tandläkarens väntrum också och berättade också att han har fått stöd på olika håll i detta inte bara i Stockholm utan också andra delar av landet som tycker att det är jobbigt med barn som lever rövare och kanske stör och förstör för andra.

Med i debatten var också en kvinna som vid den tiden har tillsammans med sin man åtta stycken barn och medverkat i TV4:s program Familjen Annorlunda och som nästan genast uttryckte sina åsikter genom att visa hur idiotiskt hon tyckte att det var och undrade om det var för dra igång en debatt om detta eller om det är så att caféets ägare verkligen har problem med detta vilket han också förklarade för den här åttabarnsmamman att han faktiskt hade.

Caféets ägare försökte förklara för åttabarnsmamman som då hade en dotter på fyra år att det är faktiskt föräldrarnas ansvar att se till att barnen sköter sig när de är på restaurang eller café vilket han själv gör om hans dotter beter sig alldeles för livligt till så säger han till och om inte det fungerar alls så väljer han att ta med sig dottern och gå från restaurangen.

Jag tycker själv liksom många som var med i Debatt att mycket av åsikterna från bland annat den här åttabarnsmamman var väldigt märkliga framförallt när hon påstod att svenskar överlag är lite lama som inte riktigt vågar säga till.

Det fick mig att haja till eftersom jag har hört att det INTE är en bra idé att försöka uppfostra och skälla ut ett barn som inte är ens eget.

Hon menade själv att hon skulle bli väldigt glad om någon gick fram till henne och sa att en av hennes barn har haft sönder en vas eller liknande och det finner jag väldigt märkligt.

Varför ska någon annan gå fram till henne och tala om det och kanske ifrågasätta henne om att hon inte har koll på sina barn?

Jag fick också veta att caféägaren har ett stort ansvar för om barnet skulle ställa till med oreda på caféet genom att den kanske förstör inredningen eller förstör för någon annan gäst till exempel vilket jag kan ha full förståelse för när caféägaren i debatten berättade detta och åttabarnsmamman sa i sin tur att hon förstår att man vill sitta i lugn och ro och ta en fika, men tycker fortfarande inte att ett förbud för barn inte är bra och påstod att det kunde bli väldigt negativa konsekvenser.

En annan person som också var med i debatten om stökiga barn på caféer berättade att detta visade på vad folk har för slags människosyn och framförallt syn på barn och hon kunde förstå både caféägaren och även kunden men samtidigt så ställde hon en enligt mig märklig fråga som fick mig att dra en suck och skaka på huvudet:

Vill vi ha ett samhälle där man som hipsterentreprenör vill gå på ett fik där det är fri wifi där jag ska kunna surfa och dricka min latte och ingen ska störa mig och sedan designa min värld efter alla de som inte passar in?

Hon tyckte att det sa en hel del om syn på barn då hon hört många säga att barn är det finaste som finns, det är det vackraste vi har och att vi på senare tid fått lära oss att barn är individer som har egen vilja och att vi ska lyssna på dem och respektera dem och samtidigt tyckte hon att det är märkligt att man behandlar barn som om de vore en egen art genom att hävda att de hör hemma på mer barnanpassade ställen som typ Leos Lekland eller liknande.

En annan kvinna som var med i debatten vars åsikter fick mig att känna igen mycket i det hon sa och sa dessutom tydligt att caféägaren knappast kan vara barnhatare då han själv har barn utan har fått nog som den här kvinnan också fått nog av barn genom att hon berättade att hon bodde i ett bostadshus där ingen riktigt vågar säga till barnen att vara lugna då en barnfamilj ovanför henne låter sina barn kör fotboll och mycket annat.

Hon berättade också vid ett tillfälle när hon satt på ett flyg till New York och råkade hamna framför en mamma och hennes barn som var en liten pojke som satt i flygstolen bakom kvinnan och emellanåt sparkade på sätet. Efter drygt en halvtimmes funderande bestämmer hon sig för att vänligt säga till mamman till barnet att hon ska säga till sin son att sluta sparka.

”Men vad då? Tål du inte barn eller?” får kvinnan surt till svar av den här mamman vilket får mig att nästan koka av ilska.

Hur i helvete kan man svara på det viset? Tycker hon att hennes unge har all rätt att sitta och sparka på sätet framför?

Då berättade den här kvinnan som pratat om synen på barn höll med om att det på senare år har gått snett i samhället och framförallt när det gäller barnuppfostran och berättade att när hon var liten och man inte gjorde något bra då sa vuxna till vilket jag också känner igen.

Det känns som om alla föräldrar inte tar sina ansvar och säger till barnen att de inte får göra vissa saker som inte är bra utan låter istället göra det.

Det ser jag faktiskt emellanåt än idag och då är det inte så konstigt att barnen blir som de blir när de låter få sina viljor igenom och inte lyssnar på sina föräldrar.

Jag har själv bestämt att jag inte ska skaffa barn då jag dels känner att jag inte kommer kunna ta hand om barnet, har ingen inkomst, har både autism och adhd som jag inte vill ska ärvas vidare till mina barn samt andra dystra anledningar.

Jag är själv ingen barnhatare, men däremot så är jag jätteallergisk mot föräldrar som inte kan se till att barnen blir uppfostrade och se till att de kan uppföra sig som folk.

Jag säger inte att man ska vara supersträng mot barnen, men däremot vill jag att föräldrarna är mer tydliga med regler och annat samt att de pratar med sina barn om respekt och hänsyn till andra människor vilket jag ibland märker att en del barn inte fått lära sig.